hemmakatten

[Foto: Hemmakatten]

"Jag spanar efter vaken, ett ljusnedsläpp i isen, men ser den inte. Istället ser jag en skugga. En svart fyrkant. Något ligger över vaken. Jag simmar dit. Träkrysset är borta. Istället ligger det en dörr över hålet. Den är grön. Gjord av enkla plankor med en snedslå tvärsöver. En dörr från en bod eller lada"..."Jag försöker att med bägge händerna skjuta dörren åt sidan. Linan och ficklampan har jag släppt, de sjunker långsamt mot botten. Dörren låter sig inte rubbas. Min häftiga utandning dånar i öronen medan jag förgäves sliter i den. Jag förstår att skämtaren står ovanpå den. Någon står ovanpå dörren."

Så inleds Åsa Larssons senaste deckare Till dess din vrede upphör. Två unga människor dör under isen en vacker senhöstdag när de dyker efter ett flygplansvrak. Motivet ligger på sjöns botten och det tar tid för Kirunas polisinspektör Anna-Maria Mella och kammaråklagare Rebecka Martinsson att nysta upp alla trådarna. 

Till dess din vrede upphör är en riktig nagelbitare. Hon är begåvad med en särskild språkkänsla den där Larsson. Som en fritt flödande Norrlandsälv. Det är den fjärde kriminalromanen om högpresterande Rebecka Martinsson som allt för ofta hamnar mitt i mördarjakter och vettvillingsdåd.

Det är otäckt. Det är ruggigt välskrivet. Det är en riktigt bra intrig. 1940-talets turbulenta tider, med nazityskar på tåg genom Sverige, har skapat många mörka hemligheter i Norrlandsskogarna. Hemligheter som vill förbli begravda. Priset blir högt när sanningen ska upp till ytan. Och Rebecka Martinsson är en av dem som får betala.

Jag sträckläste boken och vill ha fortsättningen direkt. Åsa Larsson är Sveriges svar på Ruth Rendell. Larssons mordiska fantasier kombinerat med vackra naturbeskrivningar av Norrlands guld är svårslaget. Skriv mer Åsa! Mellas och Martinssons öden och äventyr i Kiruna är väldigt spännande att följa.

Tidigare böcker av Åsa Larsson
Svart stig
Det blod som spillts
Solstorm

Larssons debutroman Solstorm har blivit filmad med Isabella Scorupco som Martinsson. Inte helt likt min egen bild av karaktären, men avgör själv när du läser boken och sedan ser filmen.


[Foto: Svenska Dagbladet]


© COPYRIGHT 2009 Hemmakatten

[Foto: Hemmakatten]

Filmen State of Play [från 2009] har allt jag gillar med en bra thriller: nervig intrig, excellenta skådespelare, intelligent manus och snyggt foto. Och så utspelas det hela i mina favoritmiljöer; bland journalister i hektiska nyhetsrum och i de politiska, ofta korrupta, kretsarna i Washington.

En Russel Crowe i högform spelar den undersökande, något tilltufsade, tidningsreportern Cal McCaffrey. McCaffrey börjar nysta i ett till synes slumpmässigt mordfall men snubblar över en konspiration som når de högsta politiska leden och ett av amerikas mäktigaste företag. Bästa vännen senatorn Stephen Collins [Ben Affleck], påläggskalv inom republikanerna, blir inblandad i härvan då hans utredningsassistent blir nästa offer, brutalt mördad. McCaffrey hamnar i lojalitetskonflikt mellan mordstoryn och sin vän. Vem ska han ta hänsyn till i jakten på sanningen? Mycket bra spel av även Rachel McAdams och Helen Mirren. Det är pulshöjande, effektivt berättat. State of Play är klart sevärd! Perfekt till en lördagkväll när tv-utbudet är magert.

© COPYRIGHT 2009 Hemmakatten

[Foto: Hemmakatten]

Ikväll är det dags att bänka sig och slå på kanal 5, kl 21.00. Det är säsongsstart för CSI, en av mina kriminalfavoriter. Kanske blir det din också? Med tv-rutan som filter känns det inte alls makabert att följa med de både begåvade och snygga kriminalteknikerna när de rotar runt i ruttnande lik eller besöker blodnedstänkta brottsplatser.

CSI - Crime Scene Investigations - utspelas i Las Vegas. Det är originalserien och den CSI som jag gillar bäst, men det känns tomt nu utan Gil Grissom [William Petersen]. Han har varit med sedan starten 2001 och med honom som ledare för CSI-teamet i Nevada glödde tv-rutan lite extra starkt och serien fick ett filosoferande och mer empatiskt drag. Detta saknas med Laurence Fishburne som ersättare även om han gör det bra på sitt sätt, med viss humor och nybörjarcharm. Några originalkaraktärer finns dock kvar och tur är väl det, dessa är stommen i CSI:s storhet: Nick Stokes, Catherine Willows, Greg Sanders. Tack för att ni är kvar!

Två spin-off serier har det blivit: CSI Miami och CSI New York. Båda serierna har sina sevärda speciella utredarpersonligheter och häftiga, ibland udda, miljöer. Inte minst utmärker sig skådespelarna David Caruso och Emily Procter i CSI Miami samt Melina Kanakaredes och Gary Sinise i CSI NY.

© COPYRIGHT 2009 Hemmakatten

  
[Foto: Community Post Gazette & Hemmakatten på House DVD-omslag]

Just nu figurerar det en mängd briljanta män på tv. Bäst av dem alla är Patrick Jane som The Mentalist och Gregory House som Doktor ironi. Beslutsångest på tisdagar kl 21.00 alltså, vilken av dessa två smarta män ska jag titta på? Vem väljer du?

De båda rollkaraktärerna är ack så olika men har ändå på sitt sätt ”det”. Å ena sidan har vi Patrick Jane [Simon Baker] i The Mentalist som är den positiva, omtänksamma och intelligenta inkännaren som löser brott på löpande band. Å andra sidan finns Dr House [Hugh Laurie], som med sina sarkastiska kommentarer och bittra betraktelser över livet lockar till skratt, och som dagligen räddar liv med kreativitet och kontroversiella metoder. Båda faller mig i smaken, men jag måste ändå göra en mer noggrann genomgång för att kunna välja.


[Foto: Entertainment Wallpaper]

The Mentalist
Äntligen har TV3 hittat hem med sin amerikanska dramaserie där proffsanalytikern och människokännaren Patrick Jane med sin välutvecklade intuition hjälper den federala enheten CBI att lösa mord, kidnappningar och andra svåra brott. Skarpsinniga Jane har en varm glimt i ögat och de många gånger småputtriga replikskiftena kollegorna emellan ger den här serien själ och humor. Det är lättsam dramatik. Simon Baker, ytterligare en skådisbegåvning från Australien, spelar med vital energi och blev välförtjänt Emmy-nominerad för sin rolltolkning av Jane. Serien fick sedemera den amerikanska publikens pris som bästa nya dramaserie 2009.

 
[Foto: Hemmakatten på House DVD-omslag]

House MD
Det är något visst med läkare ändå...Särskilt när kompetensen vida överstiger det normala och rappa repliker haglar. Doktor House miserabla humör, delvis till följd av konstant kronisk smärta från det skadade högerbenet, och hans fasta beslutsamhet att inte bli lycklig är intressant att följa. Samt bjuder på en hel del fniss. Och de grå tinningarnas charm inte att förglömma. Engelsmannen Hugh Laurie gör sin bästa rollkaraktär någonsin. Ingen kan leverera ironi mer drypande än han. Med ett team av bra skådisar runt omkring honom blir det en sjutusan till sjukhusserie som kommer att gå till tv-historien. Det är inte för inte TV4:s mest sedda utländska program och det har världen över nominerats till och vunnit drösvis med TV-pris. Bänka dig 21.00 tisdagar. Nu undrar jag bara: Vill Dr House ha massage i sitt onda ben?

Slutsats: Just idag väljer jag att titta på The Mentalist för att känna den positiva energin. Men House MD blir segraren i det långa loppet. Jag väntar tills senaste säsongen kommer på DVD. Då kan jag se så många avsnitt jag bara mäktar med i följd. Min diagnos lyder: House-beroende!


[Foto: Hemmakatten på House DVD-omslag]

© COPYRIGHT 2009 Hemmakatten

 
[Foto: Darin.nu]

Det blir en kort reflektion idag. Lägg ner Idol. Den bästa talangen har redan vaskats fram. Sveriges stjärna nummer ett är Darin! Den lyskraft, musikaliska begåvning och talang han besitter är fantastisk att bevittna. På så sätt är ett talangscout-program som Idol oslagbart då helt okända unga människor med ofta dolda talanger kommer fram och gör succé. En karriärskola som heter duga. Och väldigt roligt att titta på. För vem vill inte se en stjärna födas?

Men för att återkomma till Darin. I årets första veckofinal i Idol som gick i fredags bjöd han på en sprakande sångleverans med "Viva la vida" och visade var skåpet ska stå. Det värmer i hjärtat att en blyg 17-åring från Vällingby nu har blommat ut till en mångfacetterad artist, både på scen och som låtskrivare. Kolla klippet på TV4 Play.

Och för er som missade Darins uppträdande i Sommarkrysset tidigare i år kan jag bara varmt rekommendera att ta del av det. Darin gjorde ett fenomenalt Michael Jackson-medley, värt att se och minnas. Det är nästan kusligt vilka likheter det finns mellan Darin och Jackson. Samma musikaliska glöd och genialitet, och samma magiska utstrålning och danskapacitet. Och vem minns inte mellanakten i Melodifestivalens deltävling i Malmö i år. Bäst på plan, förlåt scen, Darin med sin otroligt vackra tolkning av Jan Johansens ballad "Se på mig".

Senaste skivan från Darin heter Flashback, där bland annat beroendeframkallande och dansanta låtarna Breathing your love och Runaway finns med. Har du inte upptäckt Darin ännu är det dags för det nu! Vår stora världsartist i lilla Sverige.

 
[Foto: Darin.nu]

© COPYRIGHT 2009 Hemmakatten

[Foto: Boråstapeter, serie Anno 1905, Josef Frank]

Otroligt många fina färgstarka tapeter finns det att välja på just nu. Utbudet är varierat och roligt. Alla smaker går att tillfredsställa: organiskt, grafiskt, retro, romantiskt, stormönstrat, minimalistiskt, färgrikt eller ljusa småmönstrade. Easy up är helt klart att föredra om jobbet ska göras på egen hand, då stryks tapetlimmet direkt på väggen istället för på respektive vepa.

Ett bra tapetmärke som jag tycker håller hög klass är Sandberg även om en del hantverkare tycker att dessa papperstapeter ofta är svårjobbade pga sin sprödhet. Sandberg har också matchande tyger till sina tapetmönster. Boråstapeter och Osborne & Little har mycket snyggt att välja på, den senare har dock lite högre prisklasser men till en fondvägg behövs inte så många rullar. Gillar också butikerna Engelska Tapetmagasinet, Ton i Ton samt Tapetorama på nätet.

Jag har plockat ut mina mönsterfavoriter just nu. Några som har hållit ett antal år och en del nykomlingar. Funderar seriöst på en fondvägg i vardagsrummet. Hur svårt kan det vara att göra själv?

 
[Foto: Sandberg Tyg & Tapeter på kollektionen Magnus]


[Foto: Boråstapeter på tapeten Emma]

 
[Foto: Tapetorama på Mandara från Osborne & Little]



[Foto: Fastighetsbyrån, tapet Krysantemer av Josef Frank]

Läs mer om giganten Josef Frank i Sköna hem!

 
[Foto: Cole & Son på kollektionen Contemporary II]

 
[Foto: Tapetorama på Dahlia Trail samt Lysander från Osborne & Little]

© COPYRIGHT 2009 Hemmakatten

[Foto: Aftonbladet på Magnus & Emma Englund, från säsong 2008]

Ikväll startar den nya säsongen av Bonde söker fru. Och jag måste erkänna. Det är bara att kapitulera. När tafatta bönder söker kärleken faller även jag. För konceptet att vilja hitta den rätta att dela resten av livet med, men jag står gärna över dyngmylla och bräkande dialekt.

Mitt favoritbondepar i serien är från säsong 2007. Anders och Isabel! De var så söta och kära att till och med jag rodnade i tv-soffan. De gifte sig i somras. Ett annat par jag gillar är gulliga Magnus & Emma som gjorde förra omgången sevärd med sin spirande kärlek och jag tror många tummar hölls för att det skulle bli just de. Och det blev det! De är också numera gifta. Och väntar barn.

  
[Foto: Aftonbladet på Isabel Ornby & Anders Jönsson & Bröllopsfoto från Metrobloggen.]

Härligt och märkligt att kunna hitta kärleken med tv-kameror och påstridig Linda upp i ansiktet. Ser fram emot att följa höstens nya avsnitt, även om jag tycker att den där riktigt karismatiska bonden saknas denna gång. Fyra deltagande bönder har hittat sin fru i programmet. Blir det något bröllop i år eller bara Bonde söker strul?

Ska du följa programmet? Kom då ihåg kl 20.00, TV4, onsdagar.

Bröllop efter Bonde söker fru
Mikael Larsson & Marita Carlqvist - gifte sig i december 2006 (första säsongen)
Andreas Vestesson & Jessica Ax - gifte sig 2008
Magnus Englund & Emma Karlsson - gifte sig i januari 2009
Anders Jönsson & Isabel Ornby - gifte sig i juli 2009

   
[Foto: GT Nöje på Andreas & Jessica, samt Dalarnas Tidningar på Marita & Mikael]


© COPYRIGHT 2009 Hemmakatten

[Foto: Hemmakatten]

En kombination av gamla favoriter och nytillskott. Zinkkruka med murgröna och ros från Blomsterhuset samsas med ljushållare från Madam Stoltz. Allt på bricka från Bloomingville.

Jag provade också en annan variant med samma tema där krukväxten fungerar som gemensam nämnare. Vilket är bäst egentligen? Den vackra ljuslyktan i zink kommer från Marias presenter. Blockljus Broste från samma ställe.


[Foto: Hemmakatten]

© COPYRIGHT 2009 Hemmakatten