hemmakatten

 

Om du inte har plats för en hel gran där hemma, nöj dig med en kvist i vacker vas. Tillsammans med kottar, glaskulor och levande ljus blir det garanterat julstämning av det också! Fler fina tips och inspirationsbilder finns som vanligt på IKEA Livet Hemma...

 

Här hemma doftar det saffran i hela köket. Jag håller på att baka mina valnöts- och saffransbiscotti som ska ges bort i present. Receptet hittar du här!

 

 

Temat idag hos Fabriken är valfritt. Kravlöst och temafritt vilket gör att det blir det som är i fokus just nu. Hjärtefrågor. Mitt favorithjärta från Vävra keramik finns på köksbordet så det är bland det första jag ser på morgonen. Uppiggande och hoppfullt. För hoppet är ju det sista som överger en...

 

Jag brukar ha detta hjärta framme i olika konstellationer. Här kommer en annan bild från en annan tid.

 

 

© COPYRIGHT 2012 Hemmakatten
Mina texter & bilder får ej kopieras eller användas utan mitt tillstånd.

 

Så här helgerna innan jul är det trevligt att strosa en sväng i Haga och julmarknaden som pågår där på lördagar och söndagar. Butikerna har öppet extra länge och det säljs konfektyr, sylt och marmelader, hembakat, hantverk, böcker, smycken och textilier mm i olika stånd längs Haga Nygata. Glöggdoften samsas med nybakade dounats...Här finns julklappar både till dig själv och andra. Så sa en tur till Haga Julmarknad. Nästa helg är sista chansen före julafton.

 

[Foto: Hemmakatten]

 

En sen eftermiddag för ett tag sedan gick jag till inredningsbutiken Grandma´s. Alltid snyggt och inspirerande, särskilt nu inför julen. Jag gillar den krans som man har hängt upp i taket och från den hängt julgransprydnader. Enkelt och stilfullt och går att variera i det oändliga. Granen har också fått en mer minimalistisk och glamourös touch med alla sina silverkulor. Det är nästan så jag hade velat fira jul i butiken. Vakna upp i den härligt bäddade sängen och dricka en kopp te ur det fina porslinet, och sedan sätta mig i den sköna fotöljen och öppna alla vackra paket.

 

Jag tror det är något fel på mina element. Kök och arbetsrum är kalla, det enda riktigt varma rummet är vardagsrummet så det är där jag håller till mest. Dricker värmande te, tänder ljus och sveper in mig i filtar. Efter eftermiddagens långpromenad utan underställ (vad tänkte jag på) tar det lite tid att få upp värmen igen... Ganska mysigt trots allt - både att promenera i snöfall och sedan komma in och ta en fika. Särskilt med vackert mönstrad keramikkopp och mugg/ljushållare från Jill Johansson.

 

[Foto: Hemmakatten]

 

Ett ljus är tänt idag denna söndag och första advent. Här börjar stämningen komma så smått. Adventsljusstaken är nästan klar, bara några ytterligare dekorationer ska läggas till, och sedan är det dags att hänga några lysande stjärnor i föntren. En del blomsterplanteringar är på plats. Den här fina cyklamen satte jag bara i en enkel zinkkruka så länge. Kanske får den flytta till en större form och får sällskap av murgröna och hyacinter. Men jag spar lite på det... Hoppas att du får en fin första advent!

 

 

 

Det finns inte mycket bättre att en regnig och mörk helt vanlig tisdag slinka in på ett café med en vän och bara vara. Efter jobbet gjorde jag några ärenden på stan och sedan möttes vi upp på franska favoriten Le Pain Francais och tillbringade några trevliga timmar medan kvällen passerade. Trevligt samtal och gott att äta. Tar gärna en repris på det snart igen.

 

Nu är det dags att spana in kanal5play.se och en söt serie vid namn Hart of Dixie. Oförarglig, som ett färgglatt sommarmagasin från 50-talet, fast med moderna kläder och dagens kärleksjargong. Jag smälter i alla fall, särskilt av Rachel Bilsons charm.

 

 

En lugn söndag är snart till ända. Efter sovmorgon, lång frukost och tidningsläsning var det dags för välbehövlig frisk luft. Det var bara att slå till på en skogspromenad i ösregn. Desto skönare att komma in i värmen efteråt och brygga sig en het kopp te och äta mandelcroissant från Le Pain Francais. Att hålla med händerna runt den varma tekoppen och avnjuta den första välsmakande klunken är som att få en varm inre kram.

 

Snart dags för min favorit The Mentalist och den avslutande delen av Arne Dahl. Söndagsspänning - helt rätt om du frågar mig!

 

PS. Jag gjorde några små fynd på Erikshjälpen igår. Kanske dyker upp här på bloggen så småningom. Ett skymtar i fönstret, man ser den röda foten. Kan ge ledtråden att man ska ha ljus i... DS.

 

 

Skönt med lördag och helg! Jag njuter av min ledighet och helgens fina tulpanbuketten i lila toner. Sitter just nu med en kopp te och lyssnar på Melodikrysset och surfar runt på nätet. Idag vill jag tipsa om att Erikshjälpen på Fältspatsgatan 6 i Göteborg har ett litet jippo; modevisning med second-hand kläder, skor och andra accessoarer. Och så finns ju chans så klart att fynda bland möbler, husgeråd, leksaker, textilier och inte minst alla böcker. Jag tänkte ta mig en tur dit idag. Modevisningen börjar kl 13.00 om du vill se den och butiken har öppet mellan 11-15! Åker du kollektivt heter hållplatsen Fältspatsgatan, lätt att komma ihåg.

 

Ses vi på Erikshjälpen idag?

 

 

 

Idag stängde jag av både ljudet och alarmet på mobilen och tog mig en välbehövlig sovmorgon. Efter en helg med för lite sömn och sinnesro var det gott att sova ut. Har ätit frukost i godan ro och njuter av min lediga dag. Tänker göra ingenting och bara ta det lugnt. Lämna kläder hos Myrorna och kanske passa på att själv göra något fynd är det enda som står på agendan. Sedan är jag väldigt sugen på bio. Jag skulle vilja se Bröllop i Italien, Susanne Biers senaste. Den verkar charmig. Så kanske blir det en eftermiddagsmatiné också... Hoppas du får en bra onsdag!

 

© COPYRIGHT 2012 Hemmakatten
Om du vill låna mina bilder, glöm inte att fråga först och länka till Hemmakatten!

 

Här kommer texten till låten En apa som liknar dig då jag tycker att Darins version växer och växer för varje gång jag hör den här låten, framför allt verserna. Det gäller att vara noggrann med sina val i livet. Vem du väljer att vara och vem du väljer att släppa in i ditt liv. Se till att dina nära och kära är människor som bemöter dig med omtanke och respekt, som är empatiska och visar hänsyn. Mindre än så ska det inte vara. Man är värd det bästa. I alla lägen.

 

Någonstans har jag alltid trott på att ger du kärlek så får du det tillbaka. Men det är ju inte säkert - det finns ingen garanti i livet. Och så får det väl helt enkelt vara. I långa loppet är det väl ändå bra om man kan så långt det är möjligt försöka vara en god människa, och självklart känns det bättre att försöka vara en kärleksfull person än att inte vara det. Men alla har helt enkelt inte fått den färdigheten eller lärt sig av sina föräldrar hur man gör när man beter sig kärleksfullt. Sorgligt nog. Men det kanske är just dessa människor som behöver desto mer omtanke... Om man själv inte går under på köpet. Men det hade ju bara varit så himla underbart att få tillbaka lika generöst och varmt någon gång. Jag anser mig nog vara en slitstark sko som det sjungs om i sången men ibland känner jag mig nött, utnött, och inte uppskattad alls. Men lika väl som det finns mindre bra dagar och mindre bra personer i omlopp finns det härliga dagar och fina människor. Ett givande och tagande helt enkelt. Hoppas ekvationen går plus på slutet bara... Ta hand om er!

 

Den som växer och blir stor, vet exakt var värken bor.
Om hon nångång tittat in, in under sitt skinn.
Det är du som väljer så var noga med ditt val.
Det är ändå du som väljer vem du är.

Jag är dina drömmar, jag är den som aldrig säger nej.
Jag är apan som liknar dig.
Jag är lyxvarianten, jag är färgen i filmen om ditt liv.
Jag är apan som liknar dig.

Om du lärt dig nåt om livet, om du har valt slitstarka skor.
Så vet du vad lyckan beror på, men den chansen är sällan så stor
Det är du som väljer så var noga med ditt val.
Det är ändå du som väljer vem du är.

Jag är dina drömmar, jag är den som aldrig säger nej.
Jag är apan som liknar dig.
Jag är lyxvarianten, jag är färgen i filmen om ditt liv.
Jag är apan som liknar dig, som liknar dig.

...

 

 

 

Få har idéer om hur de själva bör förändras."

Kloka ord av Leo Tolstoy. Det är lätt att hamna där. Att se vad andra har för "fel" och vad andra behöver göra för att du själv ska må bättre. Jag går ibland i den fällan även om jag är medveten om att den enda man kan förändra är sig själv. Samtidigt kan man ju alltid önska - eller hur? Jag har blivit ganska bra på att uttrycka vad jag känner och hur jag påverkas av ett visst beteende. Sedan är det upp till andra om de vill visa hänsyn eller fortsätta som vanligt. Och upp till mig om jag vill forsätta att umgås med den personen. Men viss hänsyn och respekt inför andras känslor och tid behöver ju ändå någonstans finnas som fundament i ett samspel mellan människor. En slags grundläggande nivå som gör att den sociala interaktionen fungerar. Det här med kommunikation människor emellan är ändå en utmaning som heter duga. Vi har alla så olika referensramar, bakgrunder och förhållningssätt och inte minst känslomässiga bagage i form av upplevelser och erfarenheter. Ibland negativa, många gånger positiva. Det borde vara enkelt med lite träning men det är inte alltid det. 

 

Exempelvis en enkel överenskommelse om när man ska ses och vad man ska göra kan ändå bli fel. Trots att man tycker att man har varit tydlig. När stunden är inne kanske man inte ens befinner sig på samma plats och har helt olika uppfattning om vad som bestämdes. Oftast är det inga problem att reda ut och många gånger kan man ta det med ett leende eller en axelryckning. Men ibland kan dessa missförstånd och olika kommunikationsstilar vara en källa till frustration. Och när det understundom handlar om betydligt allvarligare saker, som hur man bemöter den andre i sitt tonfall, beteende och i allvarligare situationer - ja då blir det ännu viktigare att det fungerar. Och ännu tråkigare när det inte fungerar. Och små missförstånd kan anta stora proportioner och få mindre trevliga följder. Hur är det nu igen ordspråket lyder; liten tuva välter stort lass...

 

 

 

Ta det här med sms till exempel. Om jag skickar ett sms med en fråga till någon, dvs avslutar meningen med ett ?, så förväntar jag mig ett svar. Exempelvis: "Ska vi gå på match tillsammans på söndag?" Eller "Vill du ses för en fika imorgon?" Jag förstår om folk har annat att göra men uppskattar och förväntar mig ett svar inom en rimlig tidsperiod, dvs innan matchen börjar eller innan stunden är inne. ;) Om du förstår vad jag menar! Svar som "nej jag kan/vill inte", eller "Det passar inte så bra då", eller "Ja gärna, när och var ska vi ses?" är ju definitivt att föredra framför tystnad. 

 

Tystnad - inga svar - är det värsta jag vet. Vad det nu beror på. Återigen den där frustrerande aktiviteten kanske att gå och vänta på besked... Och eftersom jag inte kan ändra andra utan bara mig själv - det vet vi ju nu - så försöker jag hitta ett förhållningssätt och tänka att den personen kanske har mycket nu och kan inte svara. Men ska man se till filmen "He´s just not that into you" så handlar tystnad om (i alla fall från mäns sida) att de inte är så värst intresserade eller inte bryr sig om dina känslor. Alternativt att man har stött på en manipulerande typ som försöker forma dig till att bli som han vill med sin avståndstagande tystnad. Men det är ju trots allt bara en film... Verkligheten har fler dimensioner och förklaringar än så. Men säkert är. Jag tar hellre ett nej, ett besked, än (en talande) tystnad!

 

Vad tycker du? Vad brukar du göra när du inte får svar? När jag inte får svar via sms eller när jag föreslår en person något inför en helg och den bara väljer att inte svara/låtsas om det hela då försöker jag säga vad jag känner; att jag gärna vill ha besked. Och går det inte att ses nu är det inga problem, då tar vi det en annan dag. Så försöker jag göra (och hålla irritationen borta). Hur gör du?

 

Jag kan bli så barnsligt arg bara på detta beteende, på den här kommunikationen som består av tystnad. Jag menar hur svårt kan det vara att dra iväg ett sms, mail eller ringa? Vi lever ju inte på stenåldern direkt, eller behöver samla ihop ved för att få ihop till en brasa så att röksignalerna kan skickas iväg... Eller så är det så att en del tar tillfälliga anställningar hos Cirkus Bronett: Största möjliga tyyyystnad...

 

[Foto: Hemmakatten]

 

Är jag helt ute och cyklar? Ska man inte kunna förvänta sig svar/besked i kommunikation med omgivningen i dessa tider? Eller säger det kanske mer om relationen? Eller personen? Eller är det bara brist på respekt? Eller bara att vi alla är olika och det får man acceptera. För förändra andra kan man ju inte. Bara sig själv... Eller hur var det nu? :) Nåväl, slut på tankarna för idag. Nästa gång blir det lite mer lättsamt. Det närmar sig ju ändå helg!

 

© COPYRIGHT 2012 Hemmakatten
Om du vill låna mina bilder, glöm inte att fråga först och länka till Hemmakatten!

 

I lördags hade jag en riktigt trevlig stund på stan. Jag och en kompis tillbringade trivsamma timmar i kvarteret Magasingatan/Vallgatan där det finns härliga butiker av alla dess slag. Målet var i första hand att fynda något second-hand så vi började på stadsmissionens butik Ebbe & Haldis. Julsaker i massor och fina krukor och vaser, blandat med coola klänningar och billiga böcker. 4 böcker för 45 kronor känns mer än överkomligt! Jag såg också en jättefin plåtburk som jag funderar på att inhandla. Den skulle vara perfekt som julklapp. Kanske återvänder jag i veckan och ser om den finns kvar.

 

 

Efter second-hand var det dags för att besöka den fina innergården på Magasingatan där bl.a. coola inredningsbutiken Artilleriet huserar. Här går det att vara länge för att spana in alla eklektiska detaljer. Därefter en sväng in för att andas underbar kaffedoft i Rosteriet och titta på den maffiga lokalen. Det var många som valde att fika här men nästan lika många tappra som valde Da Matteos utomhusservering. Da Matteo står för både bageri/rosteri/café och gör det med den äran. Vi valde slutligen att gå vidare och slå oss ner på Café Kanold vid Grönsakstorget. Flickorna Kanold står bakom detta mysiga ställe, en Göteborgsfamilj med lång och gedigen tradition inom chokladkonfektyrbranschen. Fikat gick inte av för hackor - servering vid borden och mycket vackert upplägg. Det får bli en repris snart.

 

 

En god frukost är alltid en bra start på dagen. Morgontidning och Melodikrysset på radion. Och kanske en liten lur till. Senare idag blir det en tur på stan vilket ska bli mycket trevligt. Ikväll väntar bio, filmatiseringen av Hypnotisören i Lasse Hallströms tappning. Boken är väldigt spännande så jag hoppas att Hallström har förvaltat materialet väl. Hoppas att du får en fin lördag!

 

© COPYRIGHT 2012 Hemmakatten
Om du vill låna mina bilder, glöm inte att fråga först och länka till Hemmakatten!

 

Det är så roligt att Darin är med i årets omgång av Så mycket bättre. Så att fler upptäcker hur duktig han är, både musikaliskt och sångmässigt. Han är verkligen en expert på att leverera poprökare, nu senast Olle Ljungströms En apa som liknar dig. Och covern på Pugh Rogefeldts Stockholm gick inte av för hackor heller. Kul att hans begåvning syns och får blomma. Och hans röst är bättre än någonsin! Jag tycker att han är den klarast lysande stjärnan i den här omgången!

 

Det är väl ingen hemlighet att jag har gillat Darin sedan han först var med i programmet Idol för åtta år sedan och jag har hållt fast vid min faiblesse sedan dess. Och jag tycker att han går från klarhet till klarhet. Från melodifestivalen till samarbete med internationella topproducenter. Han är inte en artist som tar stor plats i tv-sammanhang eller i skvallerpressen. Och det är bara positivt. En viss blyghet verkar prägla hans personlighet, och kanske också försiktighet, och det är faktiskt uppfriskande på sitt sätt. Han låter musiken tala. Även om jag tycker att det glimtar till emellanåt med humor och avslappnad spontanitet. Så det blir dagens musiktips; Darin i alla dess former, och nu med särskilt fokus på hans medverkan i Så mycket bättre. Då kan det inte bli så mycket bättre. (Jo, kanske, om Orup skulle vara med. Får man hoppas på nästa år?)

 

 

[Foto: Hemmakatten]

 

Måndag igen och ny vecka. Hoppas på bra och produktiva dagar. Träningsvärken sitter i men det gör inget. Det visar ju att jag har ansträngt mig. Idag blir det bilder på vackra blomster. Det finns en butik på Avenyn som alltid har sprakande buketter utanför på gatan och det är lika färgglatt och fint varje gång jag går förbi där. Kunde inte låta bli att ta upp mobilen och fotografera senast. Finns det något trevligare än färska snittblommor i en omfångsrik bukett? Lyfter verkligen att hem. Ha en fin måndag!

 

Ljuslyktan är tänd den här sista kvällen av alla helgona-helgen. Det går lika bra att tända ljus hemma och tänka på de nära och kära som inte är kvar här längre. Den här söndagen har varit lugn och skön, med långpromenad och fika med familjen vilket känns som en bra avslutning på veckan. Middagen blev god, en smaskig hamburgare från Johannebar. Det är lika trevligt varje gång att äta när någon annan har lagat.

 

 

Så var Göteborgsklassikern genomförd! 1 mil i ösregn i lera på stigar uppför och nerför i Skatås kuperade terräng idag. Det känns bra att det är klart och jag är nöjd med min tid. Det måste så klart firas: 5 mil cykling i Hisingen Runt, 1 km simning i Delsjön och så nu finalloppet på en mil. Champagne är den enda rätta belöningen! :) Samt en god middag med entrecôte, potatisgratäng och pepparsås. Och jag börjar redan fundera på nästa år. Skulle det inte vara kul att vara med igen och göra bättre tider?

 

 

Jag undrar hur jag ska få mer energi just nu. Jag läste en artikel om hur man förstärker immunförsvaret och motverkar förkylningar och då var ett tips att tänka positivt. Det är kanske där jag måste börja. Därför att på sista tiden har jag haft svårt att "rycka upp mig" och se det som är roligt och bra i tillvaron. Dagarna känns mer som en lång transportsträcka mot... jag vet inte vad...

 

Att förkylningen ska ge med sig till exempel. C-vitamin, vitaminer, grönsaker och stärkande promenader i alla ära. Jag känner mig trött ändå och tankarna har känts lite tyngre att bära på sistone. Jag har en fysisk prestation som väntar - Finalloppet på lördag, sista delen sedan är Göteborgsklassikern avklarad - och fram tills för två veckor sedan kände jag mig stark och i form. Sedan kom förkylningen och nu känns det ovisst om jag ens kan vara med. Och om jag springer - hur bra är det med en förkylning i kroppen? (Lyxproblem jag vet, jag har tak över huvudet och mat på bordet men det är sådant som gör att det är svårare att lyfta sig själv just nu).

 

Sedan väntar jag på besked - och helst ett bra sådant. Jag tycker att jag har gjort vad jag kan. Talat om vad jag vill, vad jag är intresserad av och hur jag känner. Nu är det upp till andra. Och det är lite jobbigt att vänta på gensvar eller något svar överhuvudtaget. Jag tycker att det är lättare att ha något att förhålla sig till än att sväva i ovisshet. Det är på något vis enklare när målet är klart, när beslutet är fattat. Då vet man i alla fall. Och kan börja kraftsamla för nya tag. Det är enklare när man man vet vägen och kan börja navigera framåt. Blir väntan för lång och outhärdlig får jag väl helt enkelt söka nya vägar, andra alternativ. Inse att det är dags att ge upp och ta saken i egna händer och gå vidare. Men hur vet man när det är dags?

 

Ja, ja. Allt brukar lösa sig förr eller senare, på ett eller annat sätt. Det är "bara" själva förhållningssättet under tiden som jag behöver jobba med. Det går väl i perioder det där. Hur duktig man är på sitt förhållningssätt. Jag får försöka göra mitt bästa och hoppas på det bästa. Målet kan ändå vara att försöka stärka sig själv varje dag med positiva tankar. En del personer i min omgivning ger mycket och jag blir glad i deras närhet. Det är bra. Jag får fokusera mer på det som faktiskt fungerar och är positivt, på det som jag får och det som jag har möjlighet att ge, istället för det som jag inte får. Lättare sagt än gjort men man måste börja någonstans. Idag börjar jag där. Med en mer positiv tanke. Att idag blir en bra dag.

 

Har du tips eller kloka råd hur man hittar energi eller bra sätt och verktyg att hitta det positiva i livet så dela gärna med dig!

 

Just nu stärker jag mig själv genom att titta på bilder från sommaren. Jag längtar till värme, sol, ledighet och avslappning. Till goda middagar, naturupplevelser, skratt och roliga stunder. Till tydlighet, gemensamma mål och positiva förväntningar. Engagemang. En mer kravlös tillvaro. Där man tar vara på stunden. Och låter bekvämligheten, det "praktiska" stå tillbaka emellanåt för välbehövlig spontanitet, närhet och glädje.