Winter är tillbaka

[Foto: Hemmakatten] 
 
Lediga dagar är utmärkta som läsdagar. Nu senast blev det deckaren Hus vid världens ände av Åke Edwardson om kommissarie Winters fortsatta öden och äventyr. Jag gillar verkligen Edwardsons litterära stil. Och jag gillar än mer hans karaktär poliskommissarie Erik Winter. En man som alltid är på jakt efter sanningen men som också ger utrymme för livets goda; mat, vin, musik, familjen och en fika på stamkonditoriet Ahlströms då och då. Beskrivningarna hur han lagar sina Italien-inspirerade middagar med utvalda råvaror från saluhallen får i alla fall det att vattnas i munnen på mig och det tillför dessa böcker det där lilla extra. En del tycker säkert inte att det hör hemma i en kriminalhistoria men för mig är det bara positivt.
 

En annan aspekt av Edwardsons deckare som jag gillar är att de utspelas i Göteborgsmiljö. Hemmamiljö alltså. Det är kul att känna igen gator och områden, att många gånger veta exakt var personerna i boken befinner sig och var allt utspelar sig under händelsernas gång. I Hus vid världens ände är Winter ledig från sitt jobb. Han har tillbringat de senaste två åren i Costa del Sol efter en dramatisk händelse som nästan tog hans liv. I boken innan lämnades man med ett öppet slut, med Winter liggandes på botten av en bassäng. Man visste inte om han skulle överleva eller inte. Men det gjorde han, som tur var, och efter det bestämde sig Winter för att ta en paus och bara vara med familjen. Men nu drar jobbet igen. Gåtorna, brotten, att hitta svar och sanningen. Winter återvänder till Göteborg och landar mitt i en blodig mordhistoria som gör många illa berörda. En familj mördas och bara ett spädbarn lämnas kvar. Vem har begått detta avskyvärda brott i den idylliska omgivningen? Är det någon i närheten, en granne, en kollega eller var kan svaret till gåtan ligga? Winter och hans kollegor jobbar hårt för att finna lösningen. Och Winters berömda intuition arbetar på högvarv. Blandat med en hel del Coltrane och whiskey…

Jag gillar den här deckaren. Den är välskriven, olustig och intrigen kryper in under huden. Skildringen av Göteborg är slående och det märks att Edwardson känner "sin" stad. Visserligen uppväxt i Sävsjö kommun men han har arbetet som lärare på journalisthögskolan i Göteborg. Och han känner sin Winter. Det borde han i och för sig göra vid det här laget då det är den elfte boken om kommissarien. Och den tolfte delen har redan kommit ut. Den heter Marconi Park och jag väntar otåligt på att den ska ges ut i pocket. Jag är glad att Edwardson valde att fortsätta kriminalspåret med Winter.

© COPYRIGHT 2014 Hemmakatten
Om du vill låna mina bilder, glöm inte att fråga först och länka till Hemmakatten!

Kommentarer
Postat av: Inger

Kommissarie Winter är också en av mina favoriter att läsa om. Jag bor ju inte längre i Gbg men är där ofta så gillar jag när jag i tanken kan följa Winter när han går runt i stan. Dessutom har han utöver jobb tid för annat i livet precis som du skriver. Boken ”Marconi Park” lånade jag på biblioteket för ett tag sedan och läste med stor behållning.

2014-01-09 @ 11:23:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0