Porto Francos väktare

[Foto: Hemmakatten]
 
Ann Rosman är en relativt ny författare inom deckargenren. Hennes debutbok publicerades 2009 med Fyrmästarens dotter men hon har redan hunnit skriva fyra kriminalromaner av god kvalitet. Hennes böcker utspelas i Marstrand med omnejd och alla gör historiska tillbakablickar på ett mycket elegant sätt. Så är det också i Porto Francos väktare, Rosmans tredje bok. Här växlas det skickligt mellan nutid och 1700-talet på ett sätt som gör handlingen både spännande och omväxlande. Rosman har ett sätt att beskriva dåtiden på ett mycket levande, detaljerat och trovärdigt sätt. Det är som om hon tar läsaren med på en mycket realistisk tidsresa. Jag får nästan känslan av att Rosman trivs bättre i det förflutna än i vår tid. I alla fall på sättet hon skriver. Egentligen behövs inte den nutida deckargåtan, det hade räckt gott och väl med att beskriva tidigare brott. Men jag klagar absolut inte!
 
I Porto Francos väktare hittas ett kvinnolik i en mosse på en av öarna nära Marstrand. Med ett spädbarn i famnen. Vem är kvinnan? Hur länge har hon legat där? Kriminalinspektör Karin Adler som bor på sin segelbåt på Koön (granne till Marstrand) får ta sig an fallet tillsammans med sina kollegor. Det visar sig att detta brott bär på många bottnar och har sina rötter långt tillbaka i Marstrands ganska brutala och våldsamma historia. Det handlar om sjöröveri, plundring, överfall, mord, girighet och skoningslösa handlingar. Hur utsatta fartygen var på havet och hur människor var beredda att gå över lik bokstavligen för att sko sig. Det är en mycket spännande historia, en bladvändare som heter duga. Jag gillar berättarflödet, detaljrikedomen och så klart västkustmiljön. Och att det är en kvinnlig utredare i fokus gör inte saken sämre. Om du inte har läst Rosman hittills har du mycket att se fram emot. Särskilt blev jag berörd av romanen Mercurium som utgavs 2012 och som handlar om en kvinna som blev oskyldigt fängslad och avrättad för mord, och som satt som enda kvinnliga fånge på Carlstens fästning på Marstrand. Mercurium bygger på ett verkligt rättsfall och är väl värd att läsa. Men det är en annan historia. 
 
© COPYRIGHT 2014 Hemmakatten
Om du vill låna mina bilder, glöm inte att fråga först och länka till Hemmakatten!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0