hemmakatten

[Foto: Sveriges Television]

 

Igår såg jag och en kompis på Amanda Jenssen. Oefterhärmeliga sångerskan Amanda Jenssen. Med sin både souliga, jazziga, ömsom raspiga, ömsom klara röst berör hon alla som har tagit sig till Liseberg för konserten. Hon kör sin egen stil. Med ett scenspråk som vissa stunder påminner om Mick Jagger. Och i andra stunder om Melody Gardot. Dekadent elegans säger hon själv. Unikt, säkert och cool säger jag. Jag gillar Amanda för att hon går sin egen väg. Skriver låtar med känsla. Väljer andras låtar att sjunga med omsorg. Det är en stor röst i en rätt spenslig kvinnas kropp. Och i hennes känslouttryck anas en erfarenhet och botten som hon egentligen borde vara för ung för att ha hunnit skaffa. En gammal själ i ett ungdomligt uttryck som verkligen kommer till sin rätt på scenen. Jag gillar Amanda Jenssen. Redan när hon var med i Idol tyckte jag att hon hade en personlighet och egen stil som stod ut. Under gårdagens konsert på Liseberg fortsätter hon att övertyga.