hemmakatten

[Foto: IMDb.com]

Det är bara så. Jag är svag för svulstiga actionfilmer med storslagna scener, häftiga effekter, kärlek under brinnande krig och när det goda möter det onda (och förhoppningvis segrar). Alla dessa ingredienser och några till finns i filmen Robin Hood. Den största anledningen till att filmen höjer sig ytterligare ett snäpp är de många bra skådespelarna med huvudrollsinnehavaren Russel Crowe som Robin Longstride i främsta ledet. Han är som klippt och skuren, som pilen i pilbågen, för den här typen av roller. Med sin lite grovhuggna men ändå rättskaffens och sympatiska utstrålning. Med glimten i ögat på de rätta ställena i scenerna - ja det gör filmen komplett. Och porträttet av den ärliga Robin Longstride helgjutet.


[Foto: IMDb.com]

Filmen tar sin början strax innan legenden om Robin Hood blir till. Året är 1199. Kung Rikard Lejonhjärta är på väg hem till England igen efter tio års korståg i det heliga landet och staden Jerusalem. Men hemfärden går långsamt då Rikard under resans gång plundrar franska slott för att fylla på den ständigt sinande kungakassan. Finansiering av åratals krigande har satt djupa spår. Legenden om Robin Hood har berättats på många sätt men i Ridley Scotts version är Robin Longstride medlem i kung Rikards här och en av hans vassaste bågskyttar. När kungen dör på slagfältet ska en av kungens trognaste riddare, adelsmannan Robert Loxley från Nottingham, föra kungakronan tillbaka till England och till den väntande yngre brodern prins John som står näst på tur i tronföljden. En rad omständigheter, och ett välskrivet manus framför allt, gör så att det blir Robin, förklädd till adelsmannen Loxley, och hans bågskyttekamrater som överlämnar kronan väl framme i London. Historien kunde ha slutat där, men Robin har ett löfte som han måste uppfylla. Att överlämna Loxleys svärd till den åldriga fadern [Max von Sydow] som väntar på gården i Nottingham. Där väntar också Loxleys fru lady Marian [coola Cate Blanchett] troget på sin man. Ja, det går ju att gissa vad som händer sedan. Robin blir kvar på gården och får kämpa mot både nya streberkungen John, brittiska förrädare och fransmännen som står beredda att invadera vid kusten.

Välspelat, spännande, humoristiska inslag och en smula kärlek. En klassisk matinéfilm uppgraderad till anno 2010. Fyndiga repliker finns det också gott om, det gillar jag. Snygga actionscener och intelligent filmat på många sätt. En av de första och sista scenerna i filmen är en närbild på hur en pil skjuts iväg från Robin Hoods båge. Båda med mål att döda. Låter inte så märkvärdigt i skrift, men jag tycker att det är grymt läckert filmat. Och resultatet blir befriande. En film över två timmar, men i Russel Crowes sällskap blir det aldrig långtråkigt. En riktigt bra film!



[Foto: IMDb.com]

© COPYRIGHT 2011 Hemmakatten